Permanenta magneter

Varför behöver vi magneter?

Precis som namnet antyder är permanenta magneter permanent magnetiska. Det är den stora skillnaden gentemot elektromagneter som behöver elektrisk ström för att fungera som magneter förväntas föra. Kompassnålar och kylskåpsmagneter är utmärkta exempel på permanenta magneter som människor kommer i kontakt med dagligen.

Växelverkan hos permanenta går att skönja på avstånd. De har nämligen förmågan att påverka föremål på avstånd. Däremot blir det snart uppenbart att magneter inte påverkar alla föremål, utan endast vid järn eller stål. Om du förväntar dig att magneter växelverkar med exempelvis trä har du för stora förväntningar.

Om man tar en spik som exempel, ser du att magneten växelverkar med densamma. Det innebär i sin tur att även spiken är magnetisk, vilket innebär att spiken har förmågan att locka till sig ytterligare spikar. Spikarna har således magnetiserats. Om du tar spiken från magneten är den inte längre magnetisk, och därför är spikar inte permanenta magneter. Andra föremål, som tillverkats av hårt stål, har däremot förmågan att bli permanent magnetiserade.

Permanenta magneter av hög kvalitet förlorar inte sin magnetiska förmåga, vilket Reginatågen är ett exempel på. I tågen finns traktionsmotorer med permanenta magneter – tågen har producerats för att hålla i cirka 40 år. Om magneterna arbetar under optimala förhållanden kommer den magnetiska förmågan inte försämras, och därför kommer inte heller tågens prestanda att påverkas av att magneter förlorar sin magnetiska förmåga – för det kommer de inte att göra.

Däremot finns det belägg för att magneter förlorar sin kraft om de utsätts för värme eller yttre magnetfält. Bombardier som producerar Reginatågens traktionsmotorer är medvetna om detta och har därför minskat risken för att detta ska hända. Magneter kan även förlora sin kraft om man får för sig att slå hårt på dem. Om den permanenta magneten varken utsätts för värme, yttre magnetfält eller hårda slag kommer de att bibehålla sin kraft.

magneter